Ätardagar och fuskmåltider på diet för att bränna mer fett. Fungerar det verkligen och när kan man då använda det för att öka förbränningen?
Ibland känns det som att dieten har stannat upp. Vågen visar inga nya siffror och spegeln talar inte om någon större förändring i kroppsfettprocenten.
Med en fallande motivation söker du snabbt efter en lösning. I kombination med en torr dietplan kommer tankarna om en ätardag eller en fuskmåltid.
En god pizza, läsk, godis och glass. Det är både gott och kan göra gott, eftersom detta kommer att chocka kroppen och metabolismen till att göra sig av med mer fett. Samtidigt som du får äta något riktigt gott, i stora mängder.
Låter det här för bra för att vara sant? Vi ska alldeles strax reda ut det här trasslet, så att du kan få kroppen du vill ha. Först behöver vi gå igenom en viktig detalj som är avgörande för dina framsteg, resultat och mindset.
Varför söka sig till fuskmåltider och ätardagar?
För att få träningsresultaten vi eftersträver krävs det givetvis att vi har en konkret träningsplan. Det är en förutsättning för att resultaten ska komma som vi föreställer oss.
Det som man kanske inte tänker på är kostens inverkan. Vi är medvetna om att kosten spelar en stor roll på fettförbränningsdieten, men det händer även att vi underskatter kostens mandat i dietplanen.
Om vi vill bränna fett, ta fram magmusklerna och få mer synlig muskelmassa överlag behöver vi ett kaloriunderskott. Träning i sin enkelthet är ett tämligen dåligt sätt att skapa detta obligatoriska underskott på.
Ett kaloriunderskott skapar man lättast med kosten. Vi räknar ut hur många kalorier vi behöver för att gå ner i vikt och bränna fett. Vi måltidsplanerar med ett kostschema utefter dessa siffor, för att sedan lägga på träningen ovanpå kostschemat av olika anledningar.
När är det okej med ätardagar?
Det enklaste sättet att gå ner i vikt på, lyckas med fettförbränningsdieten och nå vårt mål är att följa en simpel och enkel kostplan med ett kostschema.
Det är inte bara det mest fördelaktiga för vår hälsa, det är också det bästa sättet att gå ner i vikt på. Eftersom alla uträkningar och näringsindelningar är personliga och fungerar optimalt för ändamålet. Det finns ett problem med det här.
Det kan kännas tungt när man får kostschemat. Den initiala inspirationen byts snabbt ut mot en lättare form av panik. Får man inte äta vad man vill? Är det här allt jag ska äta under 16 veckor? Vid det här skedet kommer frågorna och tankarna börjar att skena iväg. När är det okej att äta en fuskmåltid eller ta en ätardag på kostschemat?
Ätardagar förstör vårt mindset
När dessa frågor dyker upp vill vi snabbt ställa oss motfrågan – Varför? För även om vi inte erkänner det för oss själva först placerar vi ätardagar och fuskmåltider på samma nivå av prioritering, eller hierarki, som våra mål, vårt kostschema och vår träningsplan när vi låter dessa tankar cirkulera fritt.
Kanske är det en biprodukt av vår osäkerhet inför dietplanen. Det kan också vara avsaknaden av friheten där vi kan välja och vraka bland alla livsmedel och godispåsar i matbutiken efter behag.
Denna känsla av att bli frihetsberövad blir först uppenbar när vi märker vad vi saknar, eller snarare inte får tillgång till att äta, eftersom vi vill bränna fett och gå ner i vikt. Det är en del av det mänskliga beteendet där vi upplever att det är grönare på andra sidan. Det är normalt och tillhör ordningens dynamik, men det finns ett problem med det här.
Sanningen är att denna känsla är en fabricerad verklighet. Vi saknar bara det vi inte kan få med anledning av att det blir en bristprodukt. Det är grundläggande mänsklig psykologi och det är en logisk tankebana som våra hjärnor vill övertyga oss är detsamma som sanningen eller verkligheten. Den enda sanningen med detta är att tankarna på ätardagar förstör vårt mindset inför dieten. Här är anledningen till det.
Vad som är viktigast – ätardagar eller platta magar?
Eftersom ätardagar och fuskmåltider hamnar på samma plan av prioriteringar som träningsplanen, kostschemat och fettförbränningsdieten måste vi ställa oss frågan varför vi tänker på det sättet? I det här läget behöver vi skapa dissonans.
Vi måste separera vårt mål från våra hedonistiska tankar om ätardagar och fuskmål, eftersom vi vill avdramatisera skräpmaten och glorifiera, eller förstärka, våra mål med vårt kost- och träningsplan.
Är verkligen det där fuskmålet eller den där ätardagen lika viktig som att nå målet? Skulle det kännas lika bra med en pizzaslice som en platt och deffad mage? Skulle både känslorna vara lika länge eller finns det en procentuell chans att den förstanämnda endast varar i några minuter, för att snabbt övergå till att bli ett bakslag, ånger och en känsla av själanöd?
Hjärnan är en mästare på att övertyga oss om att vissa saker är detsamma som sant. För att inte bli förblindade i en hormonkaskad av lyckosynapser behöver vi utgå från tydliga och välplanerade principer som vi fastställer i en fettförbränningsstrategi.
Strategier för att undvika ätardagar
Vi har två val när det kommer till vår inställning till ätardagar och fuskmåltider på deff. Vi kan antingen gå mot strömmen och försöka slåss mot känslorna, tankarna och idéerna när det kommer. Eller så kan vi planera in vår reaktion och våra principer i sakfrågan innan vi behöver använda dem.
Det enda som är värre än att försöka slåss eller eliminera tankar som potentiellt kan förstöra vår diet är att hamna i ett bakhåll och bli överraskad, för att sedan bli besegrad med två tomma pizzakartonger på vårt samvete.
Det vi vill göra inför detta är att tydligt ställa upp och skriva ner spelreglerna, principerna och överlevnadsstrategier för hur vi ska gå tillväga. Först vill vi fråga oss varför det är viktigt?
När vi, efter en tids fundering, inser att det bara är luftslott och spöken som dessa tankar härstammar från kan vi med enkelthet fäkta bort dem innan de uppstår. Vi vet att det endast handlar om oro och osäkerhet. När vi har insett hur tafatt dessa tankar är kan vi således eliminera dem helt. De får ingen betydelse och skulle de dyka upp har vi etablerat en relation till dem. De blir som en oinbjuden gäst som stör vår framkomlighet och övergår till att bli ett irritationsmoment.
Dietprinciper för att låta bli ätardagar
Med tydliga principer som en del av vår övergripande strategi vet vi för det första att vi inte vill ha fuskmåltider och ätardagar, men vi vet också att vi inte behöver dem. Hjärnan fungerar på följande sätt att den belönar saker som den uppfattar gynnsamma för vår överlevnad.
Det här sker genom att utsöndra något som kallas för dopamin. Detta sker exempelvis när vi tittar på en reklam för en smarrig glass, en saftig hamburgare eller något annat som vi med ögonen uppfattar som himmelskt och njutbart. När vi väl ger vika för dessa lockelser och tar första tuggan kommer kroppen att tacka oss genom att utsöndra endorfin.
Om vi plötsligt skulle bryta den här cirkeln, lägga upp en plan där vi avsäger oss alla njutelser och selekterar bort dessa scenarion kommer hjärnan av sakna vanan, signalsubstanserna och den härliga känslan. Det blir ett slags belöningsmässigt bakrus som kan sätta igång en rad olika beteendemönster och orimliga tankebanor.
För att överleva dessa känslor, som blir svagare och lättare att genomlida med tiden, behöver vi skapa en relation till dem baserat på fasta principer. Vi vill veta var vi har dem, vad de betyder för oss och varför de inte är användbara för oss. Det endas om är värre än att hamna i backhåll är att bli attackerad och överraskad av attacken. Vi vill fastställa tydliga principer, riktlinjer och strategier för hur vår diet ska se ut för att lyckas nå vårt mål utan onödiga fuskmåltider och ätardagar.
Fokus, fokus, fokus
När vi har avdramatiserat konceptet och den romantiska relationen till ätardagar har vi endast det som fungerar kvar att fokuera på.
Den nivå som vårt fokus hamnar på är av allra högsta rang och ingenting kan bryta vårt tunnelseende. Eftersom allt vi gör tar oss ett steg närmare vår slutdestionation – en avklarad fettbränningdiet.
Alla träningspass kommer från en stark känsla av inspiration och målmedvetenhet, eftersom kosten sköttes till 100% igår. Energin, sömnen och humöret är också på topp. Vi har allt inom vår kontroll, vi är starka och vi låter oss inte förföras av simpla tankegångar från en hjärna som skickar primitiva utsöndringar i samband med skräpmatsintag.
Dieten sköts exemplariskt, träningen blir av och cardion är gjord. Spegeln förtäljer emellertid en annan sanning. Det som kroppsviktsvågen pratade om tidigare och det som måttbandet bekräftar. Vikten och fettförbränningen har stannat upp. Hur är det möjligt?
Ätardagar och användningsområden
Det är höjden av livets ironi, men faktum är att vi kan sköta kosten, träningen, sömnen och cardion för bra. Detta resulterar i att vi hamnar på ett viktnedgångsplatå som vi inte kan ta oss förbi genom att sänka kalorierna eller träna mer.
Den enda vägen ut är att göra en kostavvikelse. Detta betyder att vi behöver införa en högkaloridag eller en fuskmåltid. Sanningen är att ätardagar sällan, om så aldrig, är ett verktyg med hög omsättning när det kommer till användningen och funktionsdugligheten.
Ätardagar är en förskönad, eller romantiserad, version av en ätstörning och har blivit accepterad som del av träningsvärlden. Det går väldigt lätt att se hur destruktivt det är om vi subtraherar träningen från detta beteendemönster och endast ser en person som går lös på allt som han eller hon ser, så snabbt som möjligt.
Det finns två saker som rentvår det här beteendet, om så på ytan. Träningen och den personliga acceptansen. Träningen gör att delar av beteendemönstret blir försvarat, men då endast i frågan om kaloriomsättningen in och ut. Det andra är att ambitiösa styrketränade intalar sig själv och andra att de behöver det för sin diet, när de i själva verket inte alls har en strategi bakom det och endast vill komma undan med så mycket fusk som möjligt, men utan att få konsekvenser för det.
Fuskmåltider istället för ätardagar
Det bästa sättet att både spränga platån och återställa den mentala torkan orsakat av en utdragen dietperiod är att avnjuta en fuskmåltid. Fuskmåltider är alltid bättre än ätardagar, eftersom fuskmåltiden tjänar ett syfte och har en poäng med sin existens. En ätardag har det inte.
Det finns olika upplägg och strategier för att ta sig an uppgiften om att genomföra en fuskmåltid. Alla har egna uppfattningar om hur det ska gå till, men vi vill följa den strikta och förplanerade metoden där vi, som med den ordinarie kosthållningen, lägger upp en plan för hur det ska gå till.
Om vi har skött kosten perfekt, träningen går enligt planerna och vilan tillsammans med den kardiovaskulära träningen sitter som fastnålad på tavlan om avklarade steg på dietresan kan man komma till en platå där planerna inte längre fungerar. Iallafall i detta nu. Det här har inte med metabolismen att göra per se, men vi kan återkomma till det alldeles strax.
Om det här är fallet kan vi planera in en fuskmåltid som går ut på att vi under kontrollerade former får äta en valfri förrätt, huvudrätt och efterrätt. Så här vill vi göra det.
Det bästa sättet att äta en fuskmåltid på när du vill fortsätta bränna fett
Nyckeln till att lyckas med en fuskmåltid med ett syfte är att ge den ett. Vi har kommit till en platå som vi inte kommer vidare från. Här fyller en fuskmåltid ett syfte, men inte på sättet som det först verkar som. Vi ska återkomma till det alldeles strax.
Det bästa upplägget för att överleva en fuskmåltid är baserat på 3 saker – 1) Tidsbegränsning 2) Förberedelser 3) Spelregler.
Tidsbegränsningen är och borde alltid vara 45-60 minuter. Det här är för att minimera risken att fuskmåltiden övergår till att bli en ätardag. Det är nämligen så att en långvarig diet påverkar våra hungerhormoner. Om vi efter en tids planerad och mild svält då inför en hel uppsjö av kalorier kommer kroppen, rent evolutionärt, att vilja stoppa i sig så mycket som det bara går.
Den vet inte när det blir mat nästa gång och den vill helst av allt överleva, som vi gick igenom tidigare i artikeln. På det här sättet blir en tidsbegränsning en god förutsättning för att fuskmåltiden inte exploderar till en fullkomlig ätardag där allt är tillåtet.
Förberedelser & spelregler för fuskmåltider
I förberedelserna vill vi se till att vi inte går in i leken med en tom mage. Det här kan få förödande konsekvenser och fuskmåltiden kommer med största sannolikhet att bli en fullblodig ätardag. Det är ingenting vi vill.
För att undvika detta vill vi äta vår dietmat som om det vore vilken dag som helst. Alla kalorier, kolhydrater, protein och fett. Det är för att vi ska vara någorlunda mätta och således minimera risken för en överätning som går utanför planen.
Spelreglerna är vad som är tillåtet och icke-tillåtet inom den givna tidsramen. I det här fallet vill vi följa modellen med tre rätter. Förrätt, huvudrätt & efterrätt. Ingen alkohol och inget mer än tre rätter varav en av dem är en huvudrätt.
Om vi går in i den här matchen utan att veta vad vi kan tänkas möta för motstånd är det otroligt lätt att vi blir knockade i första ronden. Då blir det svårt att komma tillbaka i form eftersom både våra kroppar och vår mentala styrka har åkt på stryk. Följ dessa riktlinjer för att få ut maximala fördelar och minimala risker av en strategisk fuskmåltid som inte blir en ätardag. Varför fungerar det här för att sätta igång fettförbränningen igen?
Metabolism tillsammans med ätardagar
Det vanligaste argumentet och därmed missförståndet när det kommer till ätardagar och fuskmåltider är att man har förstör metabolismen, eller ämnesomsättningen, med en hård diet.
Om man då inför massa skräpmat eller öser över med kalorier ska den här skadan hävas, repareras och således sätta metabolismen i högt tempo igen – öka fettförbränningen.
Anledningen till att detta inte fungerar är för att det inte är så kroppen är skapt. Det är precis som att vi inte är katabola eller anabola. Det är hela tiden en kombination av dem båda, men att den ena är mer framträdande i ett givet ögonblick jämfört med den andra.
Om ämnesomsättningen gick sönder skulle vi inte kunna ta upp och använda näringen vi åt, vilket därmed avslöjar att det inte skulle vara fördelaktigt för vår överlevnad. Den kan skifta i omsättningsgrad, men en fuskmåltid har inga vetenskapliga uppbackningar på att den skulle kunna förbättra metabolismen till den milda grad att den bränner mer fett. Det finns emellertid två andra kroppsegna händelser som har exakt den här effekten i kombination med en fuskmåltid.
Leptin och ghrelin bränner fett och räddar metabolismen
Fram till 1994 hade man ingen aning om vad leptin var, än mindre hur det fungerade och således hade en påverkan på vår fettinlagring och förbränning.
Där även förhållandet till hormonet ghrelin, som produceras i magsäcken. Det är vanligt att man ser på kroppsfett som något onödigt, mjukt och i vägen när vi vill plocka fram muskeldetaljer och kroppslinjer. Faktum är att fett även fungerar som ett endokrint organ.
Fettvävnaden i kroppen utsöndrar hormonet leptin, som har uppgiften att vara hunger- och metabolismreglator. Det betyder att leptinet tar tempen på hur mycket kroppsfett vi har och om vi behöver äta mer eller mindre.
Dessa signaler skickas sedan upp till en av dem mest primitiva delarna i hjärnan, till hypothalamus. Den här lilla delen av hjärnan tar emot signalerna om att vi har nog med lagrad energi och kan sluta äta. Vad händer då när man bränner fett och är på diet en längre tid?
Leptinet slår alarm
Det som händer när vi äter under vår energibalans är att leptinet känner av detta. Det leder till att fettcellerna blir mindre och hjärnan tar emot signaler om att vi behöver mer bränsle för att fungera.
Detta gör att kroppen sänker energiomsättningen, minimerar onödiga rörelser och sänker ämnesomsättningen. Hypothalamus sänder även ut hungersignaler som ska trigga oss till att äta och fylla på energireserverna. Det vill säga vårt kroppsfett.
Bara några år efter att man hade upptäckt leptin fann men ghrelin. Uppgiften, eller funktionen, som ghrelin har är att reglera den akuta hungern. Den säger till när det är tomt i magsäcken och när vi behöver fylla på med mat.
Både ghrelin och leptin utsöndras i blodet och signalerar upp till hjärnan att vi behöver äta. Ghrelin är kortsiktig, medan leptin är mer på lång sikt. Ghrelin är därmed högt innan vi äter och lågt efter att vi har ätit. Det är värt att komma ihåg medan vi fortsätter diskutera detta.
Förhållandet mellan ghrelin och leptin
Båda dessa hormoner reglerar vår hunger och vår homeostas. Det vill säga hur mycket vi rör på oss, hur kroppstemperaturen är och den allmänna energiförbrukningen. Vi får inte glömma att matsmältningen kräver en stor andel kalorier och energi för att fungera. Ett sätt att minimera energiförbrukningen är att sakta ner metabolismen.
En baksida med leptin är att om det finns, eller har funnits, en stor andel kroppsfett i vår historik är chansen stor att baslinjen där hjärnan uppfattar att vi börjar få väldigt låga kroppsfett nivåer inte alls återspeglas av verkligheten.
Det här kan leda till att en ryslig hunger och ett stort begär efter mat infinner sig långt innan vi har nått målvikten eller gått ner nog i kroppsfettprocent. Anledningen till det är att leptinet sänder upp signaler till hjärnan om att vi måste fylla på mat, eftersom fettnivåerna börjar bli farligt låga. Detta trots att vi fortfarande har tvåsiffriga kilon att förlora. Orättvist?
Leptinet kommer att justeras och utsöndras mer intensivt om att fettet håller på att försvinna för alla som dietar. Det är bara att det kan vara svårare för personer med en historik som överviktig, eftersom hjärnan tror att den hälsosamma kroppsfettsnivån är nådd när man fortfarande har en del att förlora.
Korta sammanfattningen av ghrelin och leptin
Ghrelin är det hormon som reglerar magsäcksinnehållet. Ghrelin signalerar upp till hjärnan att vi måste äta när maten i magen har blivit spjälkad. Detta reglerar hungern på kort sikt.
Leptin finns i kroppens fettvävnad. Leptin utsöndrar signaler till hypothalamus att vi behöver äta mer om vi har för lågt kroppsfett och mindre ifall vi har för mycket. Detta reglerar hungern på lång sikt.
Hur kan man använda det här till sin fördel när man är på diet, vill bränna fett och plocka fram magrutorna utan att bli dunderhungrig på köpet?
Svaret ligger i att strategiskt och metodiskt varva hög- och lågkaloridagar. Det är inte riktigt som man kanske hade tänkt sig, men det går att manövrera ghrelin- och leptinnivåerna i kroppen så att vi slipper hungra ihjäl samtidigt som vi bränner mer fett.
Ätardagar och fuskmåltider för att öka leptin
När vi är på diet och vill bränna fett behöver vi äta färre kalorier än vad vi gör oss av med. Det här resulterar i två saker som triggar ghrelin och leptin till vår nackdel. Delvis att vi äter mindre portioner. Detta gör att magsäcken töms snabbare, vilket ökar spänningsgraden och intensiteten som ghrelin skriker på mat med.
Det andra är att vi gör oss av med kroppsfett genom att äta färre kalorier än vad vi förbrukar. Detta får leptin att signalera upp till hypothalamus att vi behöver äta mer och det med en hög hastighet. Detta har potential att driva den mest erfarna dietaren till vansinne. Hur kan vi manipulera dessa nivåer så att vi inte blir hungriga och bränner mer fett.
När vi äter färre kalorier än vad vi spenderar kommer kroppen att minska på energiförbrukningen i form av passivt aktiva rörelser. Den kommer också att försöka hålla på de energiresurser som vi har och således säkerställer vår överlevnad. Gissning? Rätt. Kroppsfett. Mindre energi förbrukad och mindre kroppsfett oxiderat. Det här tillsammans med en dundrande hunger och ett sug efter mat. Den målmedvetna dietarens mardröm. Vad är då lösningen?
Lösningen på både hungerproblemet och hormonrubbningen är att strategiskt och metodisk införa högkaloridagar eller fuskmåltider. Detta fyller två funktioner. Om vi under en dag och vid ett tillfälle höjer kalorierna, antingen via en högkolhydratdag eller en fuskmåltid, kommer ghrelin och leptin få det de vill ha. Detta kommer även göra att kroppen, hjärnan främst, får signaler om att allt är okej och vi kan fortsätta med våra liv. Det finns emellertid en sak som hormonerna och hjärnan inte vet.
Den ultimata blåsningen för att bränna mer fett
Det här var en plan för att få kroppen att tro att vi ska äta igen och att vi ska börja införa ett högt antal kalorier på daglig basis. Det här gör att kroppen, hjärnan och fetthormonerna tittar åt ett annat håll en längre period. Detta öppnar upp en tidslucka där vi kan smuggla ut ytterligare några procent kroppsfett. Innan kroppen, hjärnan och det endokrina systemet kommer på oss.
Så här fungerar det – om vi under ett och samma tillfälle höjer kalorierna med en fast och tydlig plan, som vi gick igenom tidigare, kommer leptinet och ghrelinet tro att de har fått sina önskningar uppfyllda. De skickar signaler upp till hjärnan som säger att allt är okej och att ingen panik behöver utbryta.
Detta scenario kan fortgå tills dess att vi har ätit nog med mat under flera dagar så att vi har den kroppsfettmängd som vi hade innan vi påbörjade dieten, eller kanske lite mer. Det här är inget vi vill. Vi vill även använda den här charaden och hormonella rökridån till vår fördel på vår resa till en deffad kropp med synliga magrutor.
Det här gör vi genom att hoppa på ett kaloriunderskott dagen därpå igen. Direkt tillbaka på dietplanen. Det här kommer fungera eftersom vår hunger och våra hormoner står i linje med varandra. Detta gör att kroppen blir mer mottaglig till tanken att göra sig av med kroppsfett. Varför? För att det inte är kris och hänger på livet längre, som leptin och ghrelin gärna vill få kroppen att tro.
Leptin och ghrelin fungerar bara en gång
Detta är anledningen till att metabolismen inte höjs av en fuskmåltid, men hormonerna som kan komma att reglera ämnesomsättningen påverkas i allra högsta grad. Detta påverkar indirekt vår metabolism och misstolkas ofta som att man ökar förbränningen med fuskmåltider.
Detta fungerar emellertid vid ett fåtal tillfällen och aldrig i börjar av en diet. När vi precis har börjat deffa kan tankarna lätt vandra iväg mot pizza-, glass-, och chipslandet. Detta är inte för att leptinet och ghrelinet är lågt. Det är för att vi saknar känslan och är sugna på att följa dopaminets hedonistiska syn på livet.
Som vi gick igenom tidigare vill vi inte börja med fuskmåltider, och absolut inte ätardagar, i början av en diet. Det är för att det ger felaktiga synvinklar på resultaten och kosten i stort. Detta är en strategi som vi vill ta till när ett behov uppstår. Det är när kroppen inte vill släppa på mer fett efter en längre tid dietande och när hungern är olidligt stor.
Då kan det vara aktuellt med att höja kalorierna en dag eller ta en fuskmåltid. Detta för att berätta för aptitreglerarna att allt är okej och att kroppen kan släppa på mer kroppsfett dagarna därpå, eftersom det inte är krisläge. Det är vårt sätt att stryka kroppen medhårs och berätta att allt är okej. Vi kan fortsätta, eftersom våra liv inte hänger över stupet längre.
Fuskmåltidens akuta baksida
En kontraproduktiv händelse som sker efter en fuskmåltid som en strategi på en längre tids diet är att hungerhormonerna får frispel. Direkt efter fuskmåltiden och dagen därpå kommer aptiten vara högre än vanligt.
Ett sug på onyttigheter och stora mängder mat kommer att vara påtagligt. Detta är med anledning av att våra primitiva hjärnor som tror att vi svälter, vilket vi till viss del gör, och att det nu finns tillgång till mat. Vi måste packa på oss energi i form av kroppsfett, eftersom vi inte vet när vi kan få mat igen.
Vi vill vara medvetna om det här och lägga upp en tydlig strategi för detta. En bra strategi är att dagen efter en fuskmåltid ägna sig åt periodisk fasta. Dagen därpå kan vi hoppa över maten fram på kvällen och låta hungerhormonerna lugna sig.
Därfefter får vi en till kick när vi får äta vår dietmat i stora volymer, eftersom de många måltiderna förmodligen sker under ett till tre tillfällen istället för tre till sex måltider. Detta är inget problem, eftersom vi är medvetna och framförallt redo för hur kroppen kommer att reagera på det. Detta kan sätta igång fettförbränningen igen och föser således in fuskmåltiden och högkaloridagen på sin rätta plats med en fullgod anledning och funktion. En ätardag tenderar att rasera den här planen och istället flyta med hungerströmmen som förstör dieten totalt.
Hur vi använder oss av fuskmåltider och ätardagar utan att förstöra dieten
Fuskmåltider och kostavvikelser fungerar bra, men endast ifall ett behov har uppstått. Om vi går lös på pizza, godis, glass och kakor för att vi har intalat oss att vi behöver det eller att det kommer öka vår fettförbränning kommer det att generera missvisande resultat.
Se det som ett verktyg. En hammare är ett fantastiskt verktyg ifall det ska spikas, men om det är dags att måla eller dekorera blir hammaren snabbt ett ganska bristfälligt verktyg. Rätt sak på rätt plats och när ett behov uppstår. En fuskmåltid kan vara en morot också. Ett bra tidsintervall är var 10e till 14e dag. Det är för att det inte ska ske varje vecka eller råka nysta sig in i veckoplaneringen och bli en del av kosten.
Hjärnan är en mästare på att lura oss med logik och övertygande fraser. Vi får emellertid inte låta oss styras av simpla tankar och idéer. Det är ingenting som kan få oss att förflytta oss fysisk iallfall. Tankar och fysiska rörelser hänger inte ihop, även om det ibland känns som att vi inte kan stå emot. Det finns inga tankar i världen som kan få oss att gå och köpa glass eller att äta två pizzor på en sittning. Kroppen och tankarna sitter inte ihop, även om den hungriga hjärnan vill få oss att tro det.
Gör fuskmåltiden till något socialt. Ta med sambon eller vännerna ut på en trevlig kväll på stan eller avnjut favoritmåltiden som en snabbsemester från dietandet. Vet emellertid vad som händer i kroppen rent hormonellt, vad som bör undvikas dagen därpå och när det här kan tänkas vara användbart. Låt ett behov uppenbara sig innan en lösning kan presenteras. Det är grundläggande problemlösningsmetodik. Se det för vad det är för att lyckas bränna bort det sista fettet på magen.
Slutligen – för att lyckas med dieten
Det viktigaste när det kommer till att lyckas med en diet är följsamhet. Se till att göra det enkelt för dig med en tydlig och enkelriktad dietplan.
Se till att fuskmåltider och tankar på gosaker röjs undan så tidigt som möjligt. Det kommer att vara jobbigast i början, eftersom saknaden rent hormonellt kommer vara störst då. Det kommer gå över och det är okej att det är jobbgt. Det är en del av processen och ingenting du borde skjuta under mattan.
När du har kommit förbi första hindret vill du ta dig så långt du kan med endast ditt kostschema. Ta en fuskmåltid, aldrig en ätardag, när behovet uppstår. Inte innan dess. Annars blir det lätt missvisande för resultaten och snart sitter du med en övergiven diet och nio sorters dip i knäet. Det är inget du vill, för du vill ju deffa och lyckas bra med ditt mål.
PS – eftersom det är viktigt för dig att lyckas med ditt mål hade du uppskattat det här bortglömda tipset som alltid fungerar!